Her bor vi – høst på Storeggen


September nærmer seg allerede slutten. Jeg undrer meg igjen over hvor alle dagene egentlig blir av, var det ikke nettopp forsommer? Den første delen av høsten er som vanlig en nydelig tid – fortsatt har vi innimellom varme, solrike dager, trær og landskapet forøvrig gnistrer av farger i mange nyanser. Vi kan til og med forledes med å få en fornemmelse av nytt liv av alle fargene! Etter en dag eller to med sterk blåst og regn, er vi imidlertid raskt tilbake til realiteten. I dag ser vi at snø har lagt seg øverst i bygda, og sommeren er definitivt over for denne gang.

Tove Janssons vakre Høstvisa passer godt i dag, syns jeg. Passe vemodig og kanskje også ganske passende og tankevekkende til tida vi lever i nå. Her har jeg lagt ut bilder fra de siste par ukene fra bygda vår (og litt fra naboen, Alvdal).

Høstvisa

Vägen hem var mycket lång och ingen har jag mött,
nu blir kvällarna kyliga och sena.
Kom trösta mej en smula, för nu är jag ganska trött,
och med ens så förfärligt allena.
Jag märkte aldrig förut, att mörkret är så stort,
går och tänker på allt det där man borde.
Det är så mycket saker jag skulle sagt och gjort,
och det är så väldigt lite jag gjorde.

Skynda dej älskade, skynda att älska,
dagarna mörknar minut för minut.
Tänd våra ljus, det är nära till natten,
snart är den blommande sommaren slut.

Jag letar efter nånting som vi kanske glömde bort
och som du kunde hjälpa mej att finna.
En sommar går förbi, den är alltid lika kort,
den är drömmen om det man kunnat vinna. Du kommer kanske nångång, förr’n skymningen blir blå
innan ängarna är torra och tomma.
Kanske hittar vi varann, kanske hittar vi då på
något sätt att få allting att blomma.

Skynda dej älskade, skynda att älska…

Nu blåser storm därute och stänger sommarns dörr,
det är för sent för att undra och leta.
Jag älskar kanske mindre än vad jag gjorde förr
men mer än du nånsin får veta.
Nu ser vi alla fyrar kring höstens långa kust
och hör vågorna villsamma vandra.
En enda sak är viktig och det är hjärtats lust
och att få vara samman med varandra.

Skynda dej älskade, skynda att älska…

Tove Jansson

En fjelltur forrige helg – til toppen av Tronfjell – var en helt magisk opplevelse. En sånn opplevelse som rister meg litt ut av det «vanlige», hverdagslige, og som minner meg på det fantastisk fine ved å bo nettopp her. Jordene rundt oss er fulle av sauer som er sanket ned fra fjellbeitene. Våre egne fem små geiter har fått komme ned på gården og kan kose seg inne i sitt lille fjøs, om de vil. Kyra beiter også utenfor husveggen vår, og synes å være såre fornøyde.

En skikkelig grønnsaksuppe både smaker og gjør godt når høstværet tar tak.

Dette innlegget ble publisert i Året rundt, Bygdeliv, Fjellregionen og merket med , , , , , , , , , , . Bokmerk permalenken.

Legg igjen en kommentar

Fyll inn i feltene under, eller klikk på et ikon for å logge inn:

WordPress.com-logo

Du kommenterer med bruk av din WordPress.com konto. Logg ut /  Endre )

Google-bilde

Du kommenterer med bruk av din Google konto. Logg ut /  Endre )

Twitter-bilde

Du kommenterer med bruk av din Twitter konto. Logg ut /  Endre )

Facebookbilde

Du kommenterer med bruk av din Facebook konto. Logg ut /  Endre )

Kobler til %s